Ramadan & eid

Ramadan är den nionde månaden i den islamiska kalendern, månaden då Koranen först uppenbarades. Muslimer fastar varje dag under månaden, från gryning (Fajr) till solnedgång (Maghrib).

Så fungerar fastan

• Från Fajr till Maghrib äter eller dricker du inte (inte heller vatten) och har inte sexuellt umgänge.
• Ät suhoor, en måltid före gryningen, innan Fajr. Det är en välsignad sed.
• Bryt fastan vid solnedgången med iftar, traditionellt med dadlar och vatten.
• Att av glömska äta eller dricka av misstag bryter inte fastan.
• Fastan handlar också om att vakta sin tunga, ha tålamod och ge mer.

Vem som inte behöver fasta

• Den som är sjuk eller på resa får avstå från att fasta och ta igen dagarna senare.
• Kvinnor som har mens eller blödning efter förlossning fastar inte och tar igen dagarna senare.
• Gravida eller ammande kvinnor som oroar sig för sig själva eller barnet får avstå från att fasta. De lärda är oeniga om de ska ta igen dagarna, betala fidya eller båda.
• Äldre eller kroniskt sjuka som inte kan fasta ger i stället mat åt en fattig för varje dag (fidya).

”Allah vill det lätta för er och vill inte det svåra för er.”

Koranen 2:185

Eid

• Eid al-Fitr markerar slutet på ramadan. Före eidbönen ger du Zakat al-Fitr för varje medlem av hushållet: ett bestämt mått (en ṣāʿ, ungefär 2,5–3 kg) av ett baslivsmedel som ris eller dadlar, eller, där de lokala lärda tillåter det, motsvarande värde i pengar. Din moské brukar meddela beloppet.
• Eid al-Adha infaller den 10:e dhul-hijjah, under hajj. De som har råd offrar ett djur och delar köttet med familj, vänner och fattiga.
• Båda dagarna: gör ghusl, ta på dina finaste kläder, delta i eidbönen på morgonen och fira med familj och vänner.